Archive for Okategoriserade - page 4

Kanonform? Nja, inte direkt! Men en km-tid på 10 minuter när jag lufsade runt delar av sträcka sju i 15 cm kramsnö är inte så illa. Döm själva:

Fast det  kommer att gå dubbelt så fort när det blir tävling av!

Omnumrering av en kontroll och flyttning av en annan från en sten till en brant stod på mitt program liksom check av en grönområdeskant nära målet. Allt utföll till belåtenhet!

Även TV-kontrollsfolket fick en lång och tuff runda på närmare 12 km. Alla TV-kontroller besöktes och kameravinklar mm diskuterades. Bankontrollanterna var också ute och kollade kartan, kontrollernas placering och beskrivningens exakthet. Markeringslapparna var ofta svåra att finna då de var täckta av snö.

Det är inte så mycket tid kvar… om cirka tre veckor ska banorna skickas till tryckeriet.

Ulf Radler
Banläggare 10MILA-kavlen

Just nu pågår ett intensivt arbete för att få alla tekniska delar att fungera under 10MILA-helgen.

I lördags (16/2)  genomförde delar av tävlingsledningen tillsammans med vår leverantör av mediateknik, CLT, en besiktning av samtliga onlinekontroller i tävlingsområdet runt Gällöfsta.

Trots hinder i form mycket snö,  besiktade vi möjligheterna i skogen för kabeldragning mellan kontrollpunkter och radiomaster samt förutsättningar för wifi-kommunikationen in till TC.

Vår målsättning är självklar. Samtliga online kontroller skall fungera felfritt under hela tävlingshelgen så att löpare och publiken på arenan och hemma skall få kontinuerlig uppdatering om vad som händer ute i skogen.

Erik Daniels

Chef IT och Tävlingsadministration

Jag är nu en sliten, sista års H40-gubbe, skallig och med matchvikt på 84 kg. Många 10MILA och Jukola kavlar har det blivit genom åren.

Då, mitt första 10MILA, med matchvikt på 60 kg så det gick väl lite fortare än nu – om än fladdrigare i både kalufs och teknik. Mycket speciellt var det att för första gången få representera klubben (Rotebro IS) i större sammanhang. Det var i andra laget, under 10MILA i Skeppsta 1983.

När jag gick ut på min sträcka var jag i princip fortfarande 14 år och när jag kom i mål på morgonen den 8 Maj var jag 15. Vilken födelsedagspresent! Jag sprang en sträcka på ca 9 km i gryningen.Innan jag av terrängen och längden blev slutkörd, så minns jag att jag försökte ligga på rätt bra.

Som ovan kavle-löpare i större sammanhang, var mitt starkaste minne inte själva banan utan mer hur det går till rent mentalt, man-mot-man under hög stressfaktor. Jag minns att jag mitt på banan drog ut över ett kalhygge, blev lite osäker och vände mig om för att leta efter något rutinerad löpare att hänga på. För första gången får jag då se ett riktigt “10MILA band” i skogen – mer än 30 gubbar ligger efter mig i spåret. Jag vill minnas att jag var mäkta förvånad – hur kan alla hänga på en räka som mig, förstår dom inte att jag är helt lost?! Men som jag lärt mig genom åren – osäkerheten på vart man är syns sällan utanpå löparen. Håller man farten så hänger folk gärna på…. Det vore intressant att någon gång springa ut och bråka med folk genom att tok-rusa och locka alla i fördärvet, fast det gör nog redan de flesta av oss emellanåt, utan att tänka på det. 🙂

Hur du än väljer att springa ditt lopp – så är det, som marknadschef för 10MILA 2013 – ett stort nöja att få bjuda er till ett 10MILA i toppform!
Vi bjuder på flera nyheter under kommande arrangemang, bla 10MILA Night Trail Run (snitlad natt-löpning för “vanliga” löpare som vi vill locka ut i skogen) och den helt nya tävlingen på söndagen, 10MILA korten. Det blir en riktig höjdar helg – väl mött i Gällöfsta 2013!

10MILA hälsningar // Johan Redtzer – Attunda OK – En framtidsman som till våren, skall komma väl förberedd till gubbarna i H45! 🙂

Namn: Johan Redtzer

Dåvarande klubb: Rotebro IS OK

Nuvarande klubb: Attunda OK

Vill du berätta om din 10MILA-upplevelse i Kungsängen år 1947, 1981 eller 2005? Skicka ett mail till tiomilaupplevelsen@gmail.com så får du veta mer!

Haglöfs Night Trail Run är ett nytt evenemang under 10MILA 2013. Det fyller ett tomrum  mellan dam- och 10MILA-kavlen under lördagen. Dessutom bidrar tävlingen till att öka intresset och locka nya personer till orienteringssporten.

Tävlingen handlar om trail-löpning med pannlampa längs snitslad reflexbana. Löparna kan välja att springa i 4 klasser, herr och dam, 5 eller 10 km. Målgruppen är löpare som gillar utmaningar och ser tjusningen med ett terränglopp i mörker.

Knappt hann anmälan öppna på den nya egna webben, innan anmälningarna började trilla in. Intresset och nyfikenheten bland vänner, kollegor, orienterare och övriga intresserade går inte att ta miste på.

Haglöfs Night Trail Run ligger helt rätt i tiden och har en häftig arena som passar tävlingen perfekt. Vår utmaning som arrangör av tävlingen är nu  marknadsföringen. Våra insatser riktas nu mot att få ut budskapet till så många tilltänkta löpare som möjligt. Här kan du hjälpa till, genom att prata om loppet. Gilla tävlingen på Facebook. Konceptet och suget efter annorlunda tävlingar är i sig är så starkt att löpare kommer anmäla sig bara de får kännedom om loppet och hittar till hemsidan.

På mitt kontor tar idrottsföreningen upp anmälningar och sponsrar deltagandet, hur gör ni på ert företag? I min bekantskapskrets har redan flera anmält sig, känner du någon som är anmäld? Tillsammans kan vi, vid sidan om de övriga kommersiella kanaler vi använder, hjälpas åt att sprida budskapet om loppet. Vilka känner du som kan tänkas vilja springa Haglöfs Night Trail Run?

Anders Frisk

Mer information på
webben:     NTR.10MILA.SE
facebook:   NightTrailRun

Har just läst Lasse Gerhardssons inlägg om den fulländade Arenan och är precis hemkommen från en heldag tillsammans med övriga, ivriga, entusiaster som bär förhoppningar om att 10MILA 2013 ska gå till historien som ett av det bästa någonsin.

Slås då av tanken – Hur hamnade jag här mitt i uppbyggnaden av detta? Jag, helt utan den gedigna 10MILA tradition som många tycks ha. Visst har jag varit på ett antal, sprungit några, dragit kablar, vaktat kontroller, parkerat bilar och slevat Pyttipanna i hällande regn mitt i natten. Men vid alla dessa tillfällen var det någon som sa vad jag skulle göra.  Skillnaden nu är att se till att saker görs, så andra kan jobba under tävlingen….

Hur kunde det bli så? Jo, en liten fråga från en grannklubb för ett par år sedan. ”Vi tänker ta 10MILA 2013 vill ni, Bromma-Vällingby SOK hjälpa till?” På en sådan fråga finns väl bara ett svar – Självklart vill vi det!

Och så för drygt ett år sen så låg den ”lilla bollen” mitt och BVSOKs knä. I form av – Att bygga upp Arenan.

Under året som gått har besöken på Arenan varit många och visionerna har ändrats, nya djärva idéer har kommit från oss alla. Vår  arenadesigner, som har till uppgift att designa den Arena som Gerhardsson beskrev häromdagen, har producerat det ena förslaget efter det andra. Jag har haft fullt sjå att hänga med i svängarna och kan som tur är glädja mig åt att det ur klubbens gömmor kröp fram några erfarna stötar som kan komplettera min orutin när det gäller byggnadskonstruktioner, virkesdimensioner, verktyg, hjullastare och andra helt nödvändiga saker som tex hur man får tag på vatten till duschen?

Så här knappa 4 månader kvar och mycket har fallit på plats och nu börjar det bli dags att hugga i på riktigt. Från och med nu ökar arbetsinsatsen vecka för vecka för att kulminera till tävlingsarenans öppning den 2 maj och det är med stor spänning vi ser fram emot den veckan och resultatet, kommer visionerna om vår Arena uppfyllas?  Jo då, det är jag i alla fall övertygad om.

Lena Granér

Samordning av Arenabygget

Designprat på arenan en skön majdag 2012

Ta dig gärna en titt på fotot nedan.

Bilden är tagen i målfållan vid Rotebro IS nationella tävling, 12 augusti 1979. En målfålla som utgjorde medelpunkten för arenan (Tävlingscentrum (TC), för att tala gammalsvenska)och som var belägen i terrängen mellan Stäket och Rotebro, nordväst om Stockholm. En fin skogsarena med bra terräng runt hörnet. Självklart med fullängd på banorna, alltså inget tramsande med avkortade distanser och med fler kontroller längs banan än startande i klassen eller liknande jippon.

Men bilden skulle även kunna vara tagen på tävling nu i höstas. Eller hur. Således en synnerligen funktionell arena som erbjuder all den service vi som orienterare kan tänkas behöva.

Samtidigt finns det vissa avgörande skillnader mellan 1979 och 2012. De förutsättningar som gällde för orienteringssporten för drygt 30 år sedan gäller till stor del inte idag. Sporten har förlorat ett (skrämmande) stort antal utövare, antalet konkurrerande idrotter har ökat enormt, kampen om utrymmet i medias idrottsbevakning har hårdnat, värnplikten är avskaffad med konsekvensen att ett stort antal unga män inte längre kommer i kontakt med vare sig skog och mark eller grunderna i kartläsning, en eskalerande teknikutveckling (GSM, GPS, SportIdent…) o.s.v. Listan kan göras längre.

Samtidigt sticker jag ut hakan och påstår att orienteringssporten fortfarande är outvecklad på en rad områden, att vi inte riktigt har hängt med i utvecklingen. Ett exempel på ett sådant område gäller hur vi designar och skapar våra arenor. Vilket i och för sig är en utmaning då vi för varje tävling skapar en helt ny arena utgående från de förutsättningar som kombinationen av terrängen, infrastrukturen och tillgängligheten ger inför varje tävling. Här återstår mycket att göra och när det gäller att flytta fram gränserna och att se och pröva nya lösningar för hur en attraktiv orienteringsarena ska utformas.

Inför 10MILA 2013 i Stockholm har vi valt att lägga extra kraft och energi på hur vi på bästa sätt ska utforma vår arena – Gällöfsta Arena. Inom tävlingsledningen har därför vi avdelat en person med särskilt ansvar för just arenadesign.

Mottot för 10MILA 2013 är som bekant Nyhet – Närhet – Glädje. Ett motto som ska genomsyra hela tävlingen och för designen av Gällöfsta Arena vill vi Välkomna, Upplysa, Lysa upp, Styra, Lyfta fram och Utmana! Men faktiskt även Dölja. Att det finns saker på arenan som vi vill dölja låter kanske lite märkligt men allt är som bekant inte vackert på en orienteringsarena. Inte minst kring målet samlas det lätt en mängd bodar, tält, kablar, byggnadsställningar o.s.v., och som när det samlas på ett begränsat utrymme kan ge ett oordnat och stökigt intryck.

Den vision vi har för hur Gällöfsta Arena ska designas syftar bl.a. till att skapa en samlad och kompakt arena där:

–        åskådarna från och samma plats, har möjlighet att följa in- och utgående löpare under nästan en kilometers löpning – ”Live” men även via ett flertal storbildsskärmar,

–        våra sponsorer och samarbetspartners lyfts fram och exponerar,

–        det är nära till marka, sportförsäljning, dusch, bastu och olika former av boende,

–        alla skyltar, banderoller, web- och storbildsgrafik följer en tydlig 10MILA-profil,

–        vi även satsar på arenaproduktionen, d.v.s. ljud, ljus och bild. Exempelvis ska speakerfunktionen vara uppe och rulla från tidig lördag till sen söndag.

Vi har nått i mål om du som löpare kan stå mitt på arenan och följa tävlingen, köpa en kopp kaffe i markan eller ett par strumpor i sportförsäljningen utan att samtidigt röra dig ur fläcken!

Det finns i sammanhanget några riktigt goda exempel att lyfta fram i 10MILA-sammanhang! Ni kommer väl ihåg 10MILA 2008 i Rosersberg. Ett föredöme när det gäller arenadesign i 10MILA-smmanhang, värt att ta efter och att utveckla!

Arrangörsgänget bakom 10MILA 2010 i Finspång gjorde även de en minnesvärd ansats i arenafrågan!

God fortsättning på det nya året och väl mött på Gällöfsta Arena om knappt fyra månader!

Lars Gerhardsson

Attunda OK
Generalsekreterare 10MILA 2013

Per Pettersson har sprungit fler 10MILA än de flesta, runt 25 stycken tror han. År 1939 gick han med i en orienteringsklubb efter att ha utövat orientering på egen hand innan.

– Jag och min goda vän Uno Jansson brukade tävla i att springa runt kvarteret. Vi satte ut våra egna kontroller och tyckte att det var väldigt roligt, berättar Per.

Malte Larsson var en av  orienterarna i Turebergs IF. För Per och Uno blev Malte en stor inspiration.

– Han brann för sporten, han var som en idol för oss killar och jobbade en hel del med orienteringen och klubben.

På den tiden var det inga tjejer med i klubben. Det var ”mest grabbar” som höll på. Per berättar att Tureberg var en bra klubb, man var med i alla stora orienteringssammanhang, åkte på resor och gjorde många utflykter. De var ett väldigt bra gäng som också gjorde andra saker tillsammans, som att fiska, vandra och åka skidor. Per tror att skillnaderna mellan då och nu är stora.

– Då hade vi inga bilar vi kunde åka med. Ville vi träna i en fin skog fick vi gå eller cykla dit. Ibland kunde man åka tåg men ofta fick vi ta oss dit själva. Vi kunde cykla 4-5 mil för att sedan springa 3 kilometer. Det tog mycket tid men var väldigt roligt. Flera gånger har jag gått hemifrån Tureberg hela vägen till Vallentuna, Sigtuna och Tullinge.

Sporten har också utvecklats ganska mycket. I början när Per sprang stod en funktionär vid varje kontroll och signerade att man varit vid kontrollen. Sedan började man med stämplar, och sedan kom stiftklämmorna.

Per har varit med i sporten väldigt länge. Han har varit med på varje DM i Stockholm mellan 1940 och 2010. År 1939 vann han DM i budkavle tillsammans med Turebergs IF. Det sista 10MILA han sprang gick i Järna, men han kommer inte ihåg vilket år det var. Precis som 1981 och 2005 gick 10MILA 1947 (delvis) i Kungsängen.

–  1947, då gick 10MILA från Uppsala genom Sigtuna, Bålsta och Kungsängen, med mål i Helenelund. Jag hade första sträckan. Det var mörkt ute, vi startade i skymningen. Jag tror att starten låg vid något vattentorn. Det gick en snitsel genom stan som vi följde till en idrottsplats. Där fick vi rita i våra kartor själva. Jag minns att när jag var klar så tittade jag upp och var helt ensam, de andra hade redan sprungit iväg. Några kilometer in på banan spikade jag en kontroll som alla andra bommade. Då var jag före alla andra vilket jag även var i mål.

Det året vann MatteusPojkarna, en kyrklig förening från Stockholm. Per är inte helt säker men tror sig minnas att Turebergs IF kom 3:a det året.

Per har sparat alla tidningsartiklar om orientering sedan han började. Han har pärmar och album fulla med bilder från utflykter, resor och tävlingar ända från den dagen han började springa. En mycket imponerande samling som skulle göra vilken orienteringsfantast som helst helt darrig av nyfikenhet. Han har sparat allt från gamla stämpelkort och medaljer till kartor från 40-talet. Per har sprungit mest distriktstävlingar, han har en del DM-tecken men inget från SM. Han har sprungit några SM-budkavlar men aldrig tagit medalj.

– Jag var faktiskt med då det allra första Jukola anordnades. Vi blev bjudna till Finland och fick väldigt bra kontakt med de finska orienterarna. Jukola har jag sprungit många gånger, kommit tvåa ett år. Vi hade ett bra utbyte med finländarna, vi fick bo hos dem under Jukola och de bodde hos oss i Sverige under andra tillfällen.

Per framför medaljsamlingen

Per är född 1922 vilket betyder att han är 90 år gammal. Ändå kommer han ihåg det mesta i detalj och berättar som om det var igår. Per beskriver att han fortfarande är i farten, men att han tränar och tävlar mer sparsamt. Man märker på Per att orienteringen präglat hela hans liv, det är som att han berättar om en kär vän.

Vill du berätta om din 10MILA-upplevelse i Kungsängen år 1947, 1981 eller 2005? Skicka ett mail till tiomilaupplevelsen@gmail.com så får du veta mer!

Snart lämnar vi 2012 och kliver in i ett nytt och spännande orienteringsår. När vi blickar tillbaka kan vi konstatera att det gångna året har bjudit på flera höjdpunkter. Höjdpunkter som klart och tydligt visar på den kraft och energi som finns inom sporten. EM på hemmaplan i maj – kanske det första riktiga genombrottet för orientering i TV, ett fantastiskt O-Ringen – en riktig folkfest som bjöd på rejäla utmaningar i hallandsskogarna, höstens 25manna och inte minst, 10MILA i Kvarn.

Arrangörsgänget bakom 10MILA 2012 tog väl omhand om tävlingen och bjöd på ännu ett utslagsgivande och krävande 10MILA. Krävande? Ja, det är i alla fall undertecknads uppfattning efter att ha tillbringat knappt tre timmar i skogen för att få runt Attunda OK:s andralag på Långa Natten – orienteringssportens kanske mest legendariska utmaning.

Ståendes i farstun, beredd att ta klivet in i 2013, kommer vi att kunna upprepa förra årets framgångar? Här kan jag i rollen som generalsekreterare för 10MILA 2013, i bara svara för egen och de övriga i arrangörsgängets del. Vi är ödmjukt övertygade om att 10MILA 2013 i Stockholm och med arenan vid Gällöfsta i Upplands-Bro kommun, kommer att bli det bästa hittills! Förutsättningarna är de bästa tänkbara och förberedelserna går som planerat.

Samtidigt finns det anledning att lyfta blicken en aning och fundera över hur förutsättningarna för att utöva vår sport kommer att förändras inför framtiden. Det pågår som bekant en debatt kring allemansrätten och hur den kan eller ska tolkas. En debatt som är viktig för orienteringssporten, angelägen men samtidigt lite oroande. Bakgrunden till debatten är bland annat att några föreningar men även kommersiella aktörer, börjat att ta betalt för att få nyttja preparerade skidspår. Spår som är dragna på allmän mark och därför kan betraktas som ”allmän egendom”, fria att nyttja inom ramen för andemeningen med allemansrätten. Frågan är principiellt viktig för oss orienterare och det finns all anledning att fortsättningsvis bevaka frågan.

Frågan är även aktuell då det från olika specialförbund inom Riksidrottsförbundet, riktats kritik mot att Försvarsmakten valt att inte upplåta övnings- och skjutfält för olika idrottsarrangemang. Därför känns det angeläget att i sammanhanget lyfta fram det utomordentliga goda samarbetet vi inför 10MILA 2013 har med Försvarsmakten i allmänhet och Livgardet i synnerhet. Ett samarbete väl värt att vårda och att utveckla!

Snart bara fem månader kvar till 10MILA 2013!

God fortsättning på det nya året och väl mött i skogen!

Lars Gerhardsson
Generalsekreterare 10MILA 2013

10MILA har varit den största budkavlen i Sverige i mer än 50 år. Med start 1945 har den varit målet för hundratals klubbars och tusentals löpares vinterträning. Laguttagningar och sträcklängder har diskuterats i klubblokaler och under träningspass. Från början var Tiomila en långsträckt tävling med olika växelplatser för varje sträcka. Delvis så var det vid mitt första Tiomila som förstaårs junior 1968. Så småningom blev bilkarusellen omöjlig att hantera och från början på 70-talet började man ha allt på ett ställe. 1971 avgjordes kavlen på Bogesundslandet och utvecklade sig till en kaosartad historia med klunglöpning, långa köer i växlingsfållorna och spurtstrider däremellan. Något måste göras ….

Man måste sprida löparna på något sätt så att den skickligare orienteraren fick betalt och slapp vara lok till de övriga. På Luffarkavlen (och kanske andra kavlar i landet) testades i april 1972 den s. k. Farstametoden som också kom att användas på det årets Tiomila i Västerhaninge. Järfälla vann sin andra seger och jag fick själv vara med och springa andrasträckan.

Parallellt med idogt tränande gjorde jag också debut som banläggare 1974 med budkavle-DM i Vettershaga.

DM-helgen i september 2009 vid Gällöfsta var jag kartritare och banläggare till medeldistansen och Lasse Malm, min sparringpartner från Rotebro IS, var bankontrollant till både lördagens medel- och söndagens långdistans.

Efter avslutad långdistans blev jag tillfrågad av Lasse Roos (banläggningsansvarig i Tiomilaföreningen) om jag ville vara banläggare till 2013. Min uppgift skulle bli herrkavlen. Järfälla OK är ju inte med i Tiomilaorganisationen så jag kände mig mycket hedrad och tackade ja på momangen ;-).

Lasse Malm skulle lägga ungdomskavlen och i det skedet var det inte klart vem som skulle ta damkavlen. Lite senare blev det klart att Sven Hedman och Stig Löfgren från Rotebro skulle fixa denna.

Det är ett väldigt stort område som herrkavlen kommer att avgöras i. Terrängen är i huvudsak ganska flack/småkuperad med stora sluttningar i väster, norr och öster. I söder delas området av en östvästlig ravin och genomkorsas av motorcykelstigar. De västra och nordvästra områdena saknar nästan helt stigar men är väldigt fina att springa i.

Kartan till 2013 års tävling är till största delen rekognoserad av Ia Lillstrand (f.d. elitlöpare i JOK) och det har varit ett snärj både för kartritare och oss banläggare att komma åt området mellan skjutningarna.

Vad skiljer då banläggningen på 10Mila från andra tävlingar?

För att säkert kunna hantera all information jobbar jag med banläggningsprogrammet Condes sedan många år och det funkar alldeles utmärkt även för en tävling av Tiomilas kaliber.

Generellt så tycker jag att en banläggares ansvar är att göra det bästa av området han/hon har, så det gäller att skaffa sig kunskap om hur terrängen ser ut. Av Lasse Roos som är banläggningsansvarig i Tiomilaföreningen fick jag instruktionen att inte plottra sönder tävlingen med onödigt många kontroller utan försöka bibehålla en tradition av vägval och långsträckor.

Detta måste dock ske i balans med sträckornas olika karaktärer (banlängd/natt-gryning-dag/rak-gafflad). Dessutom ska media och VIP kunna komma ut på sträckorna i början, vätska (också lite mat på vissa sträckor) ska serveras och TV-kameror ska visa upp löparna där sikten är bra. Eftersom alla löparna i 10Mila är skickliga gäller det att fundera ut vad som skrämmer eller lockar med olika alternativ. Hur kommer löparna att bedöma snabbhet kontra risk?

Arbetet började för ett par år sedan. När vi hittat 10Milahistoriens vackraste sistakontroll satte vi igång!

Nu är det full aktivitet vid datorn och även i skogen. I början på mars 2013 ska banorna skickas till tryckning.

Trots att jag är anmäld till Öppet spår hoppas jag på en snöfri vinter!

Uffe Radler

Det är nu 7 månader kvar till 10Mila. Regniga höstdagar och murriga färger i skogen. Kartritningsarbetet är i full gång och även banläggningsjobbet med gafflingstankar och funderingar på vägval, medieanpassning och framför allt: När kan vi komma ut i skogen nästa gång? Det har nämligen sina sidor att arrangera på ett skjutfält.

För min del började det i september 2009. Stockholms DM hade just avgjorts kring Gällöfsta, jag hade reviderat området för medeldistansen och lagt banorna för densamma. Långdistansen avgjordes från samma TC och folk kom strömmande in i målet med kartfodral, plastpåsar och tröjor fyllda med kantareller. Några vände direkt efter målgång och gav sig ut igen.

Efter avslutad långdistans blev jag tillfrågad av Lasse Roos (banläggningsansvarig i Tiomilaföreningen) om jag ville vara banläggare till 2013. Min uppgift skulle bli herrkavlen. Järfälla OK är ju inte med i Tiomilaorganisationen så jag kände mig mycket hedrad och tackade ja på momangen ;-). Stora banläggningsuppdrag hade jag ju haft tidigare och så känner jag till området och de speciella förutsättningar som råder.

Det är inte bara att ge sig ut i skogen! På Livgardets hemsida publiceras fortlöpande när och var det ska skjutas och sprängas. Så var det också inför DM. Skjutningar ”hela tiden” och jag måste ju ut i skogen, kolla några punkter och rita om kartan lite grann. Jag såg en öppning….. På onsdagen började inte skjutningarna förrän klockan nio och jag själv inte förrän tio.

Så strax före sex parkerade jag bilen vid bommen och började jogga de två kilometrarna grusväg som förde fram till mitt område. Det var en fin morgon, lite kallt först men allt eftersom jag ritade och kollade så blev det riktigt skönt. I god tid, tjugo i nio, kom jag ner på grusvägen igen för att jogga söderut mot bommen. Jag hann inte mer än några hundra meter förrän jag hörde ett enormt dån. Ett tjugotal militära fordon, bland dem två gigantiska stridsvagnar, kom emot mig. Ur det främsta fordonet hoppade en man, major skulle det visa sig.

-Är ni inte kloka! Har ni orientering HÄR och NU??

-Nej, nej! svarade jag lugnande, det är bara jag…

-Jaha! Och vad skulle du gjort om du vrickat foten därute??

Då blev jag tyst. Jag hade ju fått ligga platt i 8 timmar om jag blivit försenad av någon anledning.

Nu är jag klokare!

Ulf Radler
Banläggare 10MILA-kavlen

Banläggarkompisen Lasse Malm på språng i terrängen!

Stignätverket i områdets södra del är till stor del skapat av motorcyklar.

(Vill du kommentera inlägget, välkommen att göra det på facebook)