I serien ”Mitt 10MILA” läste vi om Slovenien, som för första gången någonsin ställde upp med ett eget lag i 10MILA. Hur gick det då för Klemen och hans vänner från Slovenien i skogarna utanför Stockholm?
– Vi kom till Stockholm med förhoppningar om att kunna göra vårt bästa, men vi visste från början att vi inte har samma erfarenheter och kunskaper som andra orienterare. Vi har varken kvantiteten eller kvaliteten för att nå ett bra resultat. Några av våra bästa löpare kunde inte delta, och fick ersättas med veteraner eller andra löpare.
En vecka innan tävlingen kom Sloveniens lag till Sverige för att prova på terrängen och försöka lära sig lite inför tävlingen. En del av löparna hade sedan tidigare erfarenhet av skandinavisk terräng, men ändå lärde sig alla mycket under veckan.
– Vi har väldigt lite erfarenhet av masstarter och stora stafetter. Vi har ordnat natträningar under hösten och vintern i Ljubljana, men det är svårt med förberedelser för den sortens utmatning som 10MILA är för oss.
Tidigare har löpare från Slovenien varit på en del andra större orienteringstävlingar, som till exempel VM. Enligt Klemen så blev man ändå förvånad av 10MILAs bredd, arena, infrastruktur och produktion.
Sloveniens damer gjorde en “hyggligt bra” stafett, skriver Klemen.
– Första damen gjorde en stor bom, annars gick det bra för resten. Våra bästa herrlöpare gjorde inte sina bästa lopp. Jag trodde att vi skulle kunna springa på ungefär 6:00/km, men i själva verket sprang de flesta från 7:20/km och uppåt. Det gjordes alldeles för mycket misstag.
Förstasträckslöparen för Slovenien, enligt Klemen deras bästa löpare, gjorde redan på första sträckan ett stort misstag. Långa natten-löparen hade otur och missade sin start med 20 minuter. Klemen tror att det är en konsekvens av att man inte har erfarenhet av stora stafetter.
– Vår sista löpare glömde ifall han stämplat rätt kontroll i fi- loopen och sprang den två gånger. Vi alla lärde oss mycket under natten och morgonen. Några av våra löpare som gick ut ganska sent jämfört med ledarna upplevde att de var snabbare än de andra och fick i många fall dra klungor. Det hade vi aldrig trott innan, och det var fint att se konkurrenterna gratulera våra löpare för deras prestationer!
Inte många var nöjda med sina lopp, men alla har uppfyllt sin roll i laget och förhoppningsvis lärt av sina misstag, skriver Klemen. Han och hans vänner från Slovenien ser redan nu fram emot 10MILA 2014, och letar efter boende- och resmöjligheter.
– Alla våra löpare som var med på 10MILA är på något sätt aktiva i Slovenien med att utveckla orienteringen. Denna upplevelse gav oss motivation att jobba mer och förbättra oss. I framtiden drömmer vi om att någon av våra löpare kan bli bäst. Om vi kan jobba med att utveckla de talanger vi har i Slovenien… då kan allt hända!