Utan några 10MILA-minnen? – Erik Daniels

Min spontana tanke var att jag inte hade några minnen eller upplevelser att dela med mig av eftersom jag varken har sprungit tävlingen 1947, 1981 eller 2005. Men eftersom vi är många som på olika sätt har minnen från tävlingarna som medföljande föräldrar eller arrangörer gör jag ändå ett försök.

Mitt minne från 10MILA år 1981 var att jag som mindre framgångsrik juniorlöpare i en klubb i södra Dalarna tränade hela vintern och våren för att få en plats i 10MILA laget. Tyvärr blev jag inte uttagen i laget men eftersom jag väldigt gärna ville vara och springa med tog jag bilen och åkte ner Kungsängen. Min förhoppning var att klubben skulle se mitt brinnande intresse och ta med mig i laget. Efter att ha gått runt i snön och lera i en dryg timme utan att hitta min klubb gav jag upp och åkte istället hem till min syster i Stockholm. Att jag inte hittade min egen klubb kanske kan förklara varför jag inte blev uttagen i laget. Delvis på grund av detta bakslag lämnade jag några månader senare orienteringen för att istället satsa på mina ”studier” på Linköpings Tekniska Högskola.

Efter drygt 20 år började min dotter att orientera och några månader senare var hela familjen inne i orienteringssporten igen. När det var dags för Rotebro att arrangera 10MILA 2005 fick jag frågan att hjälpa till med IT och tävlingsadministrationen. Förutom att jag hjälte till med lite av varje var min huvuduppgift att programmera SI-enheter samt se till att alla radiokontroller fungerade. Under några dagar på Kungsängen skjutfält fick jag lära känna massor av kompetenta personer och lärde mig bland annat hur man registrerar hyrpinnar, drar seriekablar på bästa sätt till radiokontroller och målenheter mm. Mitt häftigaste minne är när jag står vid herrarnas första radiokontroll och massor av löpare kommer för att ta kontrollen och sedan springer upp för ett stup som trodde var inte gick att forcera. Dessutom minns jag spänningen på damkavelns sista sträcka där en lurig radiokontroll på ett grönområde ställde till utmaningar för vissa av topplagen.

Jag fick efter tävlingen 2005 blodad tand för 10MILA och har varit med och hjälpt till med IT och tävlingsadministration år 2006, 2007 och 2010.  Min förhoppning och övertygelse är att vi 2013 kommer att använda alla våra erfarenheter från tidigare arrangemang och ta tävlingen ett steg till!

Just det, min premiär som löpare på 10MILA blev först år 2007 vi en ålder av 45 år. De senaste åren har vi i Attunda haft ett ”gubblag” med oss som inte platsar i topplagen. Min förhoppning är att fler klubbar antar utmaningen och springer med fler ”gubblag” – detta gäller självklart även damer i alla åldrar.

Namn: Erik Daniels

Klubb: Attunda Orientering

Vill du berätta om din 10MILA-upplevelse i Kungsängen år 1947, 1981 eller 2005? Skicka ett mail till tiomilaupplevelsen@gmail.com så får du veta mer!