Vi hade ett uppdrag ”Att bygga den bästa arenan i 10MILAs historia”
Här följer några ord om hur det gick!
Man kan lugnt konstatera att vi hade väldigt fina förutsättningar… En kohage med en vacker herrgård i bakgrunden, en fantastisk amfiteater mot sista kontrollen på andra sidan gölen där löparnas lampor speglades tillsammans med ljusspelet under nattens mörka timmar.
Många långa vintertimmar har vi tillbringat tillsammans med skisser och idéer på hur man vill att Arenan ska se ut. Vi har bollat idéerna mellan oss både högt och lågt, vi har planerat både en och två gånger och beräknat materialåtgång och arbetskraft. Och erkännas ska att vi känt en viss oro…
Sex veckor före tävlingen trampade vi runt på skaren av ett 3 dm tjockt snötäcke i kohagen som skulle bli vår Arena. Och någon vecka innan hade vår plan att få varmvatten från E-on gått i stöpet pga brist på tankbilar.
Men… Vårsolen värmde och snön försvann och inte var det något större besvär att dra 800 m brandslang genom skogen för att kunna pumpa Mälarvatten att värma till duschen. – Vi slapp ju faktiskt tankbilstrafiken….
En månad kvar till tävlingen… Snön ligger fortfarande kvar och vi börja byggandet. En monterbar bastu för 30-40 personer stod överst på vår lista. Klar att proveldas den 12 april – fungerade utmärkt, som jag hoppas många av er redan vet av egen erfarenhet. Hela bastun monterades ned på ett par timmar och vilar nu i förråd i väntan på nästa stora orienteringsfest. Vem vet kanske får vi bada bastu på 25-manna i höst?
I veckan som följde töar snön bort och mycket tid ägnas åt röjning av slånbärsbuskar i löpstråken. Vi planerar inköp för kommande helgers arbete då vår ”lilla” arbetsgrupp ska förstärkas med andra klubbmedlemmar som brinner av iver att få hugga i med arbetsuppgifter.
10MILA arenan designades så att löparna skulle ha så stor exponering som möjligt. Mer 800m löpning på arenan = mycket staket. 3-400 stolpar bankades ned i tjälen och hundratals meter plank skruvades upp. 2 veckor kvar… Och in på arenan kör en frontlastare med material till presstältet och vi har plötsligt 15 cm djupa ”sår” i vår kohage. Oron sprider sig – vad kan vi göra? Köpa flis. Några samtal och mailkontakter senare står vi där, utan flis, finns inget att uppbringa närmare än Norge…
Men turen är på vår sida, vinden ligger på och vår kohage torkar. Några dagar senare håller den för både frontlastare och 4-hjulingar.
(Oroande hjulspår till vänster. Några dagar senare bär marken, som synes av spåren till höger)
Från och med nu har vi bara solsken och efter ett par arbetsdagar på arenan tror ”folk” att man varit på minisemester på Rivieran, solskyddsfaktor hade varit bra men ingick inte i vår planering, tyvärr.
Nu händer det saker slag i slag….
– det byggs portaler som även flyttas
– det byggs duschanläggning
– vindskyddsplatser markeras
– tävlingsområdet snitslas av
– 5 sopcontainrar och 110 kärl placeras ut
– 115 bajamajor finner sin plats
– 800 m publikstaket placeras ut
– resultattavlor byggs, en stormvind får dom att falla och vi bygger igen
– målfållorna färdigställs
Tält för marka, mässa och sportförsäljning och boende i långa rader sätts upp av leverantören
Bilar med släp går skytteltrafik till brädgården. Det spelar ingen roll hur mycket virke som köps – alltid kommer någon med nya önskemål.
Och så plötsligt kommer de ”första gästerna” på fredag eftermiddag. Och vi som inte satt upp skyltar, reklam, skyl till duschen och fållor till markan………….
Men efter en ”kort natt” mellan fredag och lördag så är allt på plats och fungerar. Timmarna som följer ser vi till att det finns lagom tempererat vatten till duscharna, att bastun är varm. Vi plockar skräp och tömmer sopkärl – håller snyggt helt enkelt. Vi skyltar om och ändrar i målområdet och ser till att bajamajorna servas. Klubbmedlemmar kommer och går några jobbar ett 4,5 timmars pass en del jobbar flera. Under hela helgen var vi närmare 60 personer som gjorde en insats.
På söndag kväll vid 21-tiden är allt rivet och nedmonterat och vi åker hem.
Ett par dagar senare är allt även snyggt och organiserat, buntat och märkt, placerat i 10MILAS containrar. Sopcontainrar, bajamajor och färskvatten behållarna är hämtade. Tältleverantören sliter hårt för att riva och packa ihop sina saker.
En vecka senare går jag en lov över den ödsliga arenan och förundras över hur lugnt och vackert det är när kvällssolen glittrar i gölen och gräset har återerövrat kohagen. Det är dags att hämta korna!
Och nog känns det lite ”tomt” efter alla timmars planering och all förväntan så är det som vi aldrig varit här, bara några grusade nedfarter till kohagen har lämnats kvar som ett minne.
Vi fick ett utmanande uppdrag, vi genomförde det och lyckades!
Arenaansvariga gm Lena Granér, Bromma-Vällingby SOK
